INTERREG IIIA SÖDRA FINLAND OCH ESTLAND

Interreg är EU:s gemenskapsinitiativ och dess idé är att nationella gränser inte får utgöra hinder för balanserad och harmonisk utveckling i Europa. Interreg IIIA stödde interregionalt, gränsöverskridande samarbete som syftade till en hållbar regionsutveckling och utvecklande av sådana ekonomiska och sociala centrum som verkade över nationsgränser. Samarbetet medfinansierades från den Europeiska regionutvecklingsfonden (ERUF).

Vad var Interreg IIIA Södra Finland och Estland?

Interreg IIIA Södra Finland och Estland öppnades 2004 och det fortsatte samarbetet som genomfördes 2001-2003 under ett gemensamt programm Interreg IIIA Södra Finlands kustregion / Phare CBC Estland. I Finland omfattade programområdet sex landskapen och Estland i sin helhet (inkl. angränsande områden). Finansieringen för finländsk-estländska projekt koordinerades med ett programdokument, och ERUF medfinansiering i programmet koordinerades av Egentliga Finlands förbund. 

Vilka projekt kunde finansieras via programmet?

Syftet med det gränsöverskridande regionala samarbetet mellan Södra Finland och Estland var en balanserad regional utveckling. Detta strävades efter med att utveckla samarbetet på olika verksamhetsnivåer och -sektorer, genom att skapa förutsättningar för sysselsättning och konkurrenskraft samt genom att skydda och vårda den gemensamma miljön. Programmet omfattades tre riktlinjer som indelades vidare i olika åtgärdshelheter. Den verksamhet som finansierades skulle uppfylla syften av någon av åtgärdshelheterna. Åtgärdshelheterna hade beskrivits närmare i ansökningspaketet.

Dessutom skall projekten kunna sammanfogas till den övriga regionala utvecklingen i lSödra Finland och Estland. Programmet sporrar till utveckling av nya handlingssätt och metoder vid gränsöverskridande samarbete samt utbredning av erfarenheter och lämpliga praxis. Vid valet av projekt fästs uppmärksamhet på verkan över gränsen och på det att finländska och estländska partner jämnt skall delta i planering och genomförande av projekten.

Vem kunde söka?

Finansiering via Interreg IIIA-programmet kunde sökas av Södra Finlands och Estlands regionala och lokala aktörer, t.ex. kommuner och kommunalförbund, utbildnings-, utvecklings- och forskningsorganisationer, myndigheter, organisationer och samfund.

Hur mycket pengar fanns det?

ERUF finansieringen var totalt 20 miljoner euro.

Programfinansieringen indelades i följande åtgärdshelheter:

Verksamhetslinje 1. Växelverkan och nätverk
1.1 Nätverk inom lokal och regional förvaltning
1.2 Social växelverkan och lokala och regionala förbindelser

Verksamhetslinje 2. Förutsättningar för sysselsättning och konkurrenskraft
2.1 Ökande av sakkännedom och kunskaper
2.2 Utveckling av företagens verksamhetsmiljö
2.3 Utveckling av turism
2.4 Utveckling av transport, telekommunikation och tillhörande kringtjänster

Verksamhetslinje 3. Den gemensamma miljön
3.1 Samarbete inom miljöskydd och -övervakning
3.2 Samarbete inom miljövård 

Verksamhetslinje 4. Specialstöd för regionerna avgränsat till EU-kandidatländer
4.1 Utvidgning av EU

Verksamhetslinjerna 1-3 var i kraft hela programperioden 2001-2006. Däremot var verksamhetslinjen 4. dvs. specialstödet för regionerna avgränsat till EU-kandidatländer tillgänglig endast år 2002. 

Andelen av stödet i projektet bestämdes enligt bestämmelserna för nationell finansiering. EU-finansieringen kunde täcka högst 50 % av den offentliga finansieringen för projektet i Finland och högst 75% i Estland. Med andra ord skulle projektet ha en andel av nationell offentlig finansiering som till sitt belopp motsvarar EU-finansieringen.

Nationell finansiering beviljades i Finland av programområdets landskapsförbund (IM), länsstyrelsernas kulturavdelningar (UM), TE-centralernas arbetskrafts-, företags- och landsbygdsavdelningar (AM, HIM, JSM), regionala miljöcentraler (MM), Sjöfartsverket (KM) samt social- och hälsovårdsministeriet (SHM). I Estland kunde Estniska parter söka en del av finansieringen från Inrikesministeriet. Även kommunal självfinansiering ansågs som offentlig nationell finansiering.

När och hur söktes finansieringen?

Interreg-ansökan kunde lämnas in året runt, men ansökningar handlades och beslut togs motsvarande till förvaltningskommittés möteskalender. Den nationella medfinansieringen skulle diskuteras med den berörda myndigheten redan innan Interreg-ansökan lämnades in. Ansökningsblanketter och närmare anvisningar gavs i ansökningspaketet och på programmets webbsidor.

Vem bestämde över finansieringen?

Programsekretariatet koordinerade beslutsrundan. Programmets förvaltningskommitté avgörde om projektet lämpade sig att genomföras med programmets EU-finansiering. Det officiella EU-finansieringsbeslutet fattades av programmets förvaltnings- och utbetalningsmyndighet, alltså Egentliga Finlands förbund och en förutsättning för beslutet var beslut om nationella finansieringar. Beslutet om nationell medfinansiering fattades av den berörda myndigheten.

Var gavs närmare information?